Nu börjar jag på riktigt!

För att klara Amfibiemannen måste jag:

1. Kunna hålla igång i minst 6 timmar
2. Springa fortare och längre
3. Simma fortare och längre

För att klara det tror jag att jag behöver gå ner i vikt också.

Invägning: 85,5 kilo  Mål 75 kilo

Milen springs på 65 minuter. En ganska kuperad mil med 165 meters sammanräknad höjdskillnad.

När det gäller simning har jag ännu inte kommit igång ordentligt med crawlandet. Men i lördags övade jag "kullerbyttsvändningar" och i torsdags körde jag intervaller med så snabb crawl jag kunde (ca 27 sekunder för 25 meter) och en stunds pustande därefter. Det gav träningsvärk i axlarna, därav bara övningar i vändningar nästa gång. I morgon är det simning på schemat igen. Målet är 1 kilometer crawl.

Omkörd på lilla rättöversvägen.

Med en fortsättning

Två dagar senare blev det en liten lunchrunda på knappt 2 km,  utgående från arbetsplatsen. Kompisen, som genomfört både Triathlon och swimrun-tävlingar, fick mig både att hålla igen på tempo och ambitioner samt pröva barfotalöpning. Jag insåg att min kondition var i bättre skick av all cykling än mina muskler, muskelfästen och leder.

Hädanefter är målet att öka sträckan utan att träna sönder mig.

Jag började med en lätt runda på 2,5 km, ökade snart till en ganska backig på 4 km och kom upp i 5 km den 23 september.

Den 5 september började jag även med simträning. Jag körde var fjärde längd crawl och resten bröstsim.  Den bättre konditionen gjorde att jag klarade en hel längd crawl utan att få andnöd, men inte mycket mer.

Den 29 september, 2 månade efter min första löptur på ca 25 år, anmälde kompisen och jag oss till Amfibiemannen. Nu är bara frågan hur jag ska bära mig åt för att klara det!?

Början

Det var bara ett infall från början. Jag hörde en nyhet på radionyheterna - lev längre om du springer 5 minuter om dagen. Jag har inte sprungit på de senaste 25 åren, men tänkte, det kan jag väl! Och det kunde jag. Så började det. Den 29 juli 2014 sprang jag först 5 minuter bort, sedan vände jag och sprang hem. Jag kunde! Det här var jag ju bara tvungen att fortsätta med!